Vet inte om jag har skrivit det innan men när jag inte vet vad jag skall blogga om så brukar jag kolla i mitt album på mobilen. Då brukar jag komma på något att skriva när jag ser en bild som passar till.

Om man inte har tagit så många bilder senaste tiden då? Ja då har man allvarliga problem.

Det har jag nu. Får försöka ändå.

Kan ju börja med familjen annorlunda. Det började ju igen förra veckan. Hett ämne verkar rätt många tycka då det skrivs en del om det på fb. Både positivt och negativt. Mest verkar folk tycka att det är jättejobbigt. Hur dem orkar. Även jag har tänkt så.

Men OM det är så bra som det ser ut på tv så tycker jag det verkar jättemysigt med många barn. Mitt tålamod skulle nog dock sätta stopp för SÅ många barn. Men hur som helst verkar det vara en jädra sammanhållning dem har och mycket kärlek. Härliga familjer helt enkelt!

En av pojkarna sa något i stil med att när pappa blir stressad så blir han som mamma. Ha ha ha bra sagt tycker jag. För visst är det väl ofta vi mammor som stressar? Jag gör det iaf. Rätt ofta. Men jag försöker att inte göra det.

Nej hade nog inget mer att tillägga om det. Skulle vara intressant att veta vad du som läser det här tycker….?

God kväll!

Jag vet att jag är rätt envis med att gå till doktorn. Men det finns en förklaring till det – det hittas sällan fel på mig fast jag mår dåligt.

Hur som helst så har jag lite som ett åderbrock i ena knävecket. Tror jag fick det när jag väntade Elias. Det har varken blivit sämre eller bättre sen dess och det gör inte ont alls.

Igår såg Patrik att det hade krupit ner lite på benet. Alltså nu när jag beskriver det här låter det skitäckligt men det ser inte så äckligt ut. Jag lovar.
Hur som. Han säger då till mig:

- gå till doktorn med det där.

Jag: men jag har ju inte ont….?

Han: men säg att du har det då!

Jag: ehhhhh……?

Han: ja men du kan inte….. Så tänkte och tänkte han och kommer på: du kan inte ha kortkort.

Jag: finns väl strumpbyxor!

Han: men du kanske kommer skämmas för det om det blir värre.

Jag: jag tycker det låter som att du skäms för mig och då är det ju ditt problem.

Han: ja men det gör jag ju alltid.

Typ så såg konversationen ut.

Nu till det intressanta. När jag hade hög feber (38-39) i fem jävla dagar sa han inte en enda gång, gå till doktorn. Till slut mådde jag så dåligt så jag självmant ringde rådgivningen och kom hem med en pencillinkur och en stor flaska hostmedicin.

Hmm.

Och det här var inget hat-inlägg på något sätt mot Patrik. Det var bara vanlig vardag ;-)

Började det klia lite i håret nu….?

Nej vi har inga. Hoppas vi slipper.

Ni som undrade om Patriks guldallergi (om det är det).

Han fick som eksem som kliade mycket. Han har fått detta tidigare av både en guldring han hade som ung (mohaha vad gammal han lät nu då) och ett guldhalsband.

Konstigt dock att det tog tre år innan han reagerade på den här ringen.

Och jag visste inte heller att man kunde reagera på guld men tydligen är det vanligast efter nickelallegi :-O

Skumt……

Såg senaste Twilightfilmen igår. Har inte läst någon av böckerna så därför undrar jag:

Är dem bättre än filmerna? Det brukar ju vara så.

Och en fråga till:

Någon som har dem och kan man få låna?

Ser att många hamnar på min blogg efter dem har sökt på smycken i plexiglas. Skrev ett inlägg om det för lääängesen. Minns inte ens vad jag skrev men skitsamma.

Det jag skulle skriva om var att efter tre år har Patriks kropp bestämt sig för att den inte tål guld längre. Jag vet inte vad det betyder men antagligen:

1. Att det är dags att skilja sig.
Eller
2. Att det är dags att leta nya ringar.

Jag bestämmer nummer 2 då och jag hoppas min man håller med mig.

Jag var ju sugen på ringar i titan redan innan vi köpte dem vi har. Kanske det kan bli såna nu då?

Fast det vore ju himla coolt med en ring i plexiglas!? ;-)